Inför det norska Stortingsvalet i september i år gick över 30 norska författare samman i ett upprop som publicerades i tidningen VG. Budskapet var att alla röstberättigade i landet borde lägga sin röst på något av de partier som visat att de tar natur- och klimatkrisen på allvar.
Idén till uppropet kom från Anne Sverdrup-Thygeson och Maja Lunde, och efter bara några dagars arbete med detta hade de fått författare som Karl Ove Knausgård, Anne Holt och Jo Nesbø med på tåget.
– Vi fick faktiskt en hel del uppmärksamhet inför valet. Väldigt många var positiva till att vi använde vårt kändisskap och våra plattformar till att lyfta dessa frågor. Även om förstås några sa att ”författare ska skriva böcker eller hålla käften”, säger Anne Sverdrup-Thygeson och skrattar.
Det är tidig eftermiddag i oktober och Bokdjuret träffar Anne Sverdrup-Thygeson i Gamla stans bokhandel i samband med att hon är på ett tvådagarsbesök i Stockholm. Precis innan mötet har hon medverkat i Malou efter tio på TV4, och nästa punkt på schemat är signering av hennes senaste bok På naturens axlar – hur tio miljoner arter räddar ditt liv (Volante).
Läs Bokdjurets recension här: Hoppfullt om en till synes hopplös situation.
I det där författaruppropet, berättar Anne Sverdrup-Thygeson vidare under intervjun, så var utgångspunkten en undersökning som hade gjorts av Naturvernforbundet. Här hade de olika partierna själva fått svara på ett antal frågor. Och utifrån dessa svar var det sedan väldigt lätt att göra som en egen uppdelning, vilket i uppropet förklarades på följande sätt:
Partiene deler seg i tre grupper når det kommer til hva de ønsker å gjøre for naturen. Dårligst ut kommer Senterpartiet, Høyre og Frp, i midten ligger KrF og Ap, mens SV, MDG, Rødt og Venstre har den mest troverdige politikken på området. Tar man natur- og klimakrisen på alvor, bør man stemme på et av partiene som ønsker handling.
– Jag tror att vi genom uppropet lyckades påverka många, främst genom att normalisera och så att säga ofarliggöra de här frågorna. För det blir ju så att om exempelvis din favoritdeckarförfattare tycker att det här är viktigt, ja då blir tröskeln inte så hög för dig att också tycka det.
Anne Sverdrup-Thygeson är professor vid Norges miljö- och biovetenskapliga universitet NMBU. Hon menar att naturkrisen och klimatkrisen är de två viktigaste frågorna som vi har att hantera i dag, i alla fall om vi vill att vår mänskliga civilisation ska finnas kvar och kunna blomstra även i framtiden.
Hon oroas dock över att naturkrisen ofta glöms bort eller får stå tillbaka och att allt fokus just nu är på klimatet.
– Vi måste ta oss an dessa två kriser samtidigt, och vi måste göra det både skyndsamt och kraftfullt, säger Anne Sverdrup-Thygeson.
Men lätt är det inte, det vet alla som satt sig in i dessa frågor. Starka ekonomiska intressen sätter sig exempelvis ofta emot när arbetet ska tas framåt. Dessutom finns en sorts förändringsblindhet som gör att vi inte alltid lyckas se hur saker sakta men säkert har försämrats genom årtiondena. Vi tror ofta att situationen i dag är det normala.
Att natur- och klimatfrågorna till råga på allt kan krocka med varandra försvårar det hela ytterligare.
Ett klassiskt exempel här är förstås frågan om skogen. Många menar att produkter från skogen i form av bland annat träråvara och biobränslen är viktiga för att minska utsläppen av växthusgaser.
Samtidigt finns det många andra som menar att dagens skogsbruk är ohållbart, eftersom det i sig skapar stora utsläpp av växthusgaser och även leder till att den biologiska mångfalden i naturen hotas.
– Här gäller det att försöka identifiera win win-situationer, förklarar Anne Sverdrup-Thygeson diplomatiskt.
Hon tror att en väg framåt är att fokusera på att skydda alla de gamla naturskogar som vi fortfarande har kvar i dag. Det är främst här som de hotade arterna finns och här som också stora mängder med kol binds in i både träden och i marken.
– I dessa skogar finns ett samliv och ett samspel som inte finns i en industriskog.
Andra områden, med skogar som redan har påverkats av kalavverkningar, ja de kanske kan drivas ännu hårdare som just produktionsskogar, tror Anne Sverdrup-Thygeson. Och så skulle man i en tredje kategori av områden kunna främja ett mycket mer varierat skogsbruk, det vill säga inte enbart använda sig av dagens kalhyggesbruk i kombination med ett väldigt begränsat antal trädslag.
Ja här någonstans finns alltså själva nyckeln till en hållbar framtid, menar Anne Sverdrup-Thygeson. För oavsett om det gäller skogar, hav, ängar, fjäll eller för den delen den egna trädgården, så är det alltid viktigt att försöka gynna en så varierad natur som möjligt. På så sätt får man nämligen mer biologisk mångfald. Och därmed fungerar naturen bättre. Den blir mer robust, vilket även blir till hjälp när klimatförändringarna slår till framöver.
– Olika människor reagerar på olika budskap. Visst är det bråttom att ställa om, men panik har jag själv aldrig trott på, säger Anne Sverdrup-Thygeson och fortsätter:
– Jag vill i stället att vi ska ta oss tid att bege oss ut i naturen. Att vi ska bli kära i naturen. För naturen är inte bara fantastiskt vacker, den är också fantastiskt viktig för oss människor.