En av klimatrörelsens viktigaste spelare

Max Gustafson gör det lättare att skratta åt eländet. Och det i sin tur gör det lättare att fortsätta kämpa.

Foto: Anders Hellberg

HEJ TWITTER JAG BEHÖVER HJÄLP!

Så dramatiskt inleddes en tweet för några år sedan som fångade min uppmärksamhet. Den fortsatte så här:

Har ni någonsin läst/sett/hört något kul (läs humor/stand up etc) om klimatförändringar som funkat?

Det där var en superspännande fråga tyckte jag. För växthusgasutsläpp, kolbudgetar, återkopplingsmekanismer och tröskeleffekter i all ära – ska omställningen lyckas framöver, och ska fler vilja ansluta till en sorts bred samhällelig klimatrörelse, ja då behöver nog alla som ingår här bli bättre på att kunna skratta åt eländet. Skratta åt sig själva också för den delen.

Visst, allvar och ansvarstagande kommer även fortsättningsvis att behövas. Men ibland behövs också ett asgarv.

Jag svarade på den där tweeten så klart. Slängde iväg några förslag. Som South Park-avsnittet Two Days Before the Day After Tomorrow, eller den episka debatten mellan hundra klimatforskare i Last Week Tonight with John Oliver.

Och så nämnde jag Max Gustafson. Den svenska satirtecknaren.

Få (om någon) har nämligen en bättre fingertoppskänsla när det gäller att skämta om hur vi här i Sverige försöker ta oss an miljö- och klimatfrågorna.

Foto: maxgustafson.se

Max Gustafsons bilder brukar dyka upp lite här och där, oftast i tryckta och i sociala medier, och det är nog därför rätt många som har ramlat på hans verk vid något tillfälle.

Just nu, och fram till den 25 september, har Max Gustafson också en utställning på Gallery Northstar i Borås. Och som Bokdjuret tidigare uppmärksammat så är han alltså även aktuell i bokform, med Homo Consumericus (Placenta förlag).

Inför lanseringen i våras sa Max Gustafson så här om boken:

– Det är ett urval av alla satirteckningar jag skapat de senaste tio åren, mest från de senaste sex åren sedan jag släppte min förra bok, Det rånade folket. Ämnen som boken tar upp är konsumtion, klimat, kapitalism, tillväxt, ojämlikhet och mänsklig dumhet i allmänhet. 


Homo Consumericus är väldigt rolig att bläddra igenom. Den bjuder också på många aha-upplevelser sett till hur dagens rätt sopiga tillstånd i världen kan ha uppstått. Boken har därför en given plats hemma hos alla som någon gång suttit och suckat över hur trögt omställningsarbetet går.

Det bör samtidigt påpekas att det är som “färskvara” Max Gustafsons bilder gör sig allra allra bäst. Som för några år sedan, när det skrevs spaltmeter om Vattenfalls brunkolsgruvor och kolkraftverk nere i Tyskland – och den här bilden plötsligt dök upp, och bättre än ganska många av alla dessa artiklar lyckades förklarade vad det hela handlade om:

Eller när hela världen diskuterade om huruvida Greta Thunberg gjorde rätt eller fel som skolstrejkade, varpå Max Gustafson levererade denna oerhört träffsäkra bild:

Men även om nu alltså den omgivande kontexten kring många av bilderna delvis har försvunnit – som exempelvis de dramatiska förhandlingarna om Parisavtalet 2015, eller den infekterade debatten om flygskatten 2017 – så är det ändå fortsatt med stor behållning som man kan bläddra sig fram i boken, för att då och då också minnas tillbaka på händelser och politiska fighter som varit.

Och så blir man samtidigt förstås väldigt nyfiken på vad som komma skall. Miljö- och klimatfrågorna är ju långt ifrån lösta, nya problem verkar ständigt dyka upp. “Mänsklig dumhet” finns det också fortsatt gott om. Och så har vi ett riksdagsval om precis ett år. Nej, Max Gustafson lär knappast sitta sysslolös framöver. Och det är bra.


Bokdjurets betyg: 4 (av 5)

(För transparensens skull så anlitade undertecknad Max Gustafson minst en gång varje år för klimatmagasinet Effekts räkning 2014 – 2019. Flera av teckningarna som han då levererade finns nu med i denna bok.)