Det är ändå rätt spännande att följa hur ungas röster i miljö- och klimatdebatten har börjat tas på allt större allvar.
För att nämna några exempel, och då bara från den senaste veckan:
- Förra helgen gav sig ungdomar ut på gatorna runt om i hela världen för att demonstrera och för att försöka sätta press inför de FN-ledda klimatförhandlingarna som just nu pågår i Glasgow. Bara i den staden var det uppåt 100 000 barn, unga och vuxna som protesterade på lördagen, enligt BBC.
- USA:s tidigare president Barack Obama överraskade när han ägnade en stor del av sitt tal på klimattoppmötet åt att rikta sig direkt till den yngre generationen (cirka 33.30 in i sändningen).
- Sverige lanserade under samma möte ett globalt initiativ – projektet Youth Task Force – för att stärka ungdomars delaktighet inför och under den stora FN-konferensen Stockholm+50 som ska gå av stapeln i juni nästa år, prick 50 år efter FN:s första miljökonferens någonsin.
- Här hemma i Sverige blev det i veckan samtidigt en stor diskussion efter att SSU:s ordförande Lisa Nåbo gått ut och sagt att unga gör störst nytta genom att engagera sig politiskt, inte genom att demonstrera på gatorna.
- I ett helt annat inlägg skrev forskaren Mikael Karlsson en träffsäker analys om riskerna som finns när aktivister i dag klumpar samman politiker i ett ”de”, och därmed inte skiljer på politiker som dagligen argumenterar och jobbar för en tuffare klimatpolitik, och politiker som är bakåtsträvare och sätter käppar i hjulen.
Ja det debatteras onekligen på en massa olika håll för tillfället där det just är de unga som står i centrum.
Och mitt i allt det här landar nu också Naomi Klein och Rebecca Stefoffs nya bok, som precis har översatts till svenska: Så förändrar vi allt! – Guide för en ung människa som vill skydda planeten och sina medmänniskor (Ordfront förlag).
Boken, som är på knappt 300 sidor och består av en hel del bilder och separata textrutor, går snabbt att ta sig igenom. Och här finns, precis som Klein och Stefoff flaggar för i inledningen, en hel del matnyttigt då det gäller ”inspiration, idéer och handfasta metoder för att göra skillnad”.
Det som behövs för att omställningen ska lyckas, konstaterar författarna helt riktigt i boken, det är ”många olika saker samtidigt”.
Det krävs också att alla människor i samhället tillåts bli en del av lösningen. Och det i sin tur innebär förstås att den som vill engagera sig (ung som gammal) har en uppsjö av alternativ att välja på. Det kan alltså vara genom att demonstrera och skolstrejka, men det kan lika gärna vara genom att ge sig in i politiken eller forskningsvärlden, genom att jobba i en organisation eller på ett företag, eller varför inte genom att använda sig av kulturen som ett sätt att förändra.
Ja att rangordna vad som är mest effektivt blir närmast meningslöst eftersom allt behövs.
Man kan se det som en eld som måste tändas, skriver Klein och Stefoff. ”Ju fler gnistor, desto snabbare kommer den att ta fart”.
Så förändrar vi allt! har dessvärre det vanliga (vid det här laget rätt tjatiga) ”klimatboks”-upplägget: det vill säga lite för mycket av en skolföreläsning med fokus på hur klimatsystemet fungerar; på hur människan sedan industrialiseringens dagar har släppt ut alldeles för mycket växthusgaser; på vad klimatförändringarna kan komma att leda till i framtiden; och så några sidor (alldeles för få) om att det trots det dåliga utgångsläget ändå går att ställa om. ”En verktygslåda för unga aktivister” heter exempelvis ett av de bättre kapitlen i slutet av boken, men frågan är om läsaren orkar ta sig dit, eller ger upp på vägen.
Det som ändå gör att den här boken kan rekommenderas är att den röda tråden just är de ungas engagemang. Genom nästan alla kapitel ges olika exempel på unga människor som tagit saken i egna händer, unga som samarbetat, unga som gjort skillnad. Det är Felix Finkbeiner från Tyskland, Vanessa Nakate från Uganda, Tokata Iron Eyes från USA, för att nämna några.
Svenska klimataktivisten Greta Thunberg är förstås också med på ett hörn, som upphovsmakaren till Fridays for Future-rörelsen. Även om det just kring henne faktiskt slarvas en del i boken då det står att Greta Thunberg satt på riksdagens trappa och strejkade, och att hon direkt började med att strejka varje fredag. Det där borde förstås Naomi Klein och Rebecca Stefoff ha bättre koll på kan man tycka.
Men det är ändå en bagatell i sammanhanget. Den här boken är utan tvekan en bra verktygslåda för unga aktivister, och den lär garanterat följas av fler liknande böcker. För ungas engagemang i miljö- och klimatfrågorna lär knappast bli mindre framöver.
Tre minnesvärda citat från boken:
- Vi vet redan att vi måste ändra på allt. Men hur?
- Kreativa personer hittar hela tiden nya vägar.
- Bara att vara ute i naturen är ett slags aktivism. Det är en handling som betyder att naturen spelar roll för dig och att du bryr dig om den.
Bokdjurets betyg: 4 (av 5)
