Kriget mot den vilda naturen måste få ett stopp

Andreas Malm skriver engagerat och kunnigt om nödläget vi befinner oss i.

Foto: Anders Hellberg

I Stephen Kings bok Att skriva: En hantverkares memoarer förklarar den amerikanska författaren hur han lyckas få ihop så många böcker som han ändå gör.

Jag vill skriva tio sidor om dagen, vilket blir ungefär 2 000 ord. Det blir 180 000 ord på tre månader, vilket är en väl tilltagen bok (…).

Frågan är om inte Andreas Malm är på väg att bli något av klimatrörelsens Stephen King. För han håller just nu en närmast oöverträffad takt i sitt skrivande. När Svenska Dagbladet publicerade en längre intervju med Andreas Malm förra året konstaterade exempelvis SvD:s reporter Peter Alestig:

De senaste åren har han, nu som doktor i humanekologi vid Lunds universitet, öst ur sig böcker om klimatkrisen.

Hur skriver man fyra böcker samtidigt?, frågar Peter Alestig en bit in i artikeln.

– Alla är skrivna i en känsla av panik, blir svaret.


Andreas Malm. Foto: Linda Axelsson

Andreas Malms senaste klimatböcker har nu översatts från engelska och har börjat ges ut också på svenska. Färskast är den 144 sidor långa Corona, klimatet och det kroniska nödläget (Modernista).

Boken är skriven våren 2020. Alltså mitt under brinnande coronapandemi – då en helt ny kris, som dessvärre råkade sammanfalla med den sedan länge pågående klimatkrisen.

Eller som Andreas Malm lite småcyniskt konstaterar i boken:

Det finns en mer omfattande lista över tidsinställda bomber som väntar på att detonera – insektskollaps, plastföroreningar, jordförstöring, havsförsurning, förnyad ozonnedbrytning, för att inte nämna risken för fler kärnkraftsolyckor eller andra överraskningar – men nutiden har valt ut dessa två ämnen till slutlistan, och de räcker för att hålla oss sysselsatta ett tag.

Och ja, sysselsatta lär vi definitivt bli framöver. För det vi befinner oss i nu, skriver Malm, är “ett enda kroniskt nödläge”, som i någon mening beror på dagens ohållbara kapitalistiska system. Och det i sin tur innebär att vi måste ta till “drakoniska åtgärder och begränsningar”. I alla fall om vi ska ha en rimlig chans att ta oss ur detta nödläge.

Just det där med drakoniska åtgärder och begränsningar, det har vi nu – lite överraskande – faktiskt fått se hända runt om i världen det senaste året. Men då bara vad gäller en utav kriserna.

Och det är här bokens stora behållning kommer, nämligen Andreas Malms ganska långa resonemang om varför coronakrisen kunnat resultera i så snabba och genomgripande åtgärder, medan klimatkrisen länge mest har mötts av trötta gäspningar och axelryckningar.

Det hela är oerhört intressant att läsa om, och att själv också fundera kring, och ska därför inte förklaras närmare här – bättre då om fler läser boken.

Malms tankar om varför kriget mot den vilda naturen måste få ett stopp är också något som borde diskuteras betydligt mer än vad som görs i dag – inte minst med tanke på just coronakrisen.


I Corona, klimatet och det kroniska nödläget möts man som läsare av en bra mix av både fakta och av idéer som på riktigt utmanar. Andreas Malm blundar verkligen inte för de olika problemens komplexitet, han skriver dessutom engagerat och kunnigt, och han gör det på en lagom svår nivå, både språkligt och vetenskapligt.

Ett plus för själva läsningen är också att texterna inte hackas upp av en massa fotnoter (även om upplägget i något enstaka fall gör att man faktiskt undrar varifrån någon siffra eller något citat har hämtats).

Vissa delar i boken känns samtidigt lite väl undermåligt förklarade. Som när Malm skriver om att klimat- och miljörörelsen bör ta till “militanta metoder”. Det är en fråga som han visserligen skriver mer om i andra böcker, men den som bara läser denna bok får ingen vidare förklaring till vad som här egentligen avses, och tankarna bakom ett så pass radikalt och kontroversiellt påstående utvecklas inte i någon betydande grad.

Att Malm sedan avslutar boken med att, som han själv uttrycker det, “dra in Lenin och prata om krigskommunism”, ja det är kanske inte heller ett direkt vinnande koncept om man vill få med sig fler än de närmast sörjande på de åtgärder som Malm menar måste sättas in å det snaraste. Att den engelska underrubriken (War Communism in The Twenty-First Century) har plockats bort tyder på att förlaget möjligen har resonerat på ett liknande sätt.

Men det är inte för inte som Andreas Malm brukar beskrivas som en av de främsta tänkarna i världen när det gäller klimatfrågan. Och oavsett om man håller med Malm eller inte, så brukar han i alla fall alltid bjuda på välbehövligt tuggmotstånd snarare än på någon lättsmält sörja – vilket även är fallet i denna bok.


Läsa mer direkt? Ett utdrag från boken publicerades nyligen av Aftonbladet.


Tre minnesvärda citat från boken:

  1. Inga riktlinjer, inget manifest och ingen vision från klimatrörelsen – som haft sin beskärda del av radikaler – har skissat på något som tillnärmelsevis liknar det asteroidbälte av statliga ingripanden som träffade planeten i mars 2020. Trots det har vi alltid fått höra att vi är orealistiska, opragmatiska, idealister eller alarmister.
  2. Om det är något som coronakrisen borde ha lärt oss, så är det att en lätt knuff i rätt riktning för att få konsumenterna att bättra sig frivilligt är en strategi som tillhör det förflutna.
  3. Man skulle kunna se covid-19 som den första lilla bumerangen från det sjätte massutdöendet som for tillbaka i skallen på mänskligheten.

Bokdjurets betyg: 4 (av 5)