Det händer då och då att Anders Wijkman får ett utbrott på Twitter.
Ofta sker det i samband med att Svenska Dagbladet har publicerat ännu en artikel på ledarplats skriven av Björn Lomborg, chefen för tankesmedjan Copenhagen Consensus.
I slutet av januari lät det exempelvis så här från Wijkman:
Det finns i dag rätt många som har problem med Björn Lomborgs hållning i klimatfrågan. När Lomborgs bok False Alarm recenserades i The New York Times förra året, så skrev den amerikanske nationalekonomen Joseph E. Stiglitz exempelvis så här:
Written with an aim to convert anyone worried about the dangers of climate change, Lomborg’s work would be downright dangerous were it to succeed in persuading anyone that there was merit in its arguments.
Detta minst sagt kraftfulla citat finns också återgivet i Michael Manns nya bok, The New Climate War: The Fight to Take Back Our Planet (Public Affairs). Mann är nämligen inte heller något vidare fan av Lomborg. Snarare är det så att han kallar honom för en inactivist – alltså en person som på olika sätt argumenterar för att vi ska göra så lite som möjligt åt ett problem.
I The New Climate War argumenterar Michael Mann för att det första stora klimatkriget på sätt och vis är vunnet, och att det blev en klar seger för forskningen. Nu är det nämligen väldigt få personer som hävdar att global uppvärmning inte sker. Det är också väldigt få personer som hävdar att global uppvärmning visserligen sker men som menar att det då inte är mänsklig aktivitet som är orsaken.
Men även om dessa klimatförnekare i dag är ett utdöende släkte, så finns det enligt Michael Mann dessvärre många andra – sådana som Björn Lomborg – som är villiga att ta över.
They (the deniers) are being replaced by other breeds of deceivers and dissemblers, namely downplayers, deflectors, dividers, delayers and doomers – willing participants in a multipronged strategy seeking to deflect blame, divide the public, delay action by promoting ”alternative” solutions that don’t actually solve the problem, or insist we simply accept our fate – it’s too late to do anything about it anyway, so we might as well keep the oil flowing.
The New Climate War är intressant läsning på många sätt. Michael Mann, som varit en av de ledande klimatforskarna under många år, sitter förstås både på en massa viktig kunskap och en massa spännande historier från forskarvärlden. Ur svenskt perspektiv är det kul också att både Svante Arrhenius, Bert Bolin och Greta Thunberg nämns.
Men boken håller inte riktigt hela vägen. Den är spretig i sitt upplägg, den är lite väl centrerad kring Mann själv och den lyckas inte helt landa sitt huvudsakliga budskap om att lösningen på klimatkrisen ligger i en kombination av beteendeförändringar, teknikutveckling, politik samt internationellt samarbete.
Boken är ändå att rekommendera för alla som är intresserade av klimatfrågan. För är det något som Michael Mann samtidigt lyckas bra med, så är det att förklara hur den nya spelplanen ser ut och vilka de nya spelarna är, nu när klimatförnekarna är på väg att lämna in.
För svensk del blir det också intressant att fundera på vilken eller vilka av de här epiteten som kan komma att fastna. Klimatfördröjare har hörts i debatten vid något enstaka tillfälle, bland annat i Dagens ETC: Så känner du igen klimatfördröjarna. Det här har The Guardian också varit inne på: Could ’climate delayer’ become the political epithet of our times?
Men om det kan utmana det i dag mer vedertagna klimatförnekare – ett ord som exempelvis nämndes i partiledardebatten så sent som för tre veckor sedan – det återstår att se.
Ja oavsett om problemet är förnekare, fördröjare, förhalare, förirrare, förvirrare, förstörare, förfalskare eller fördummare – Anders Wijkman lär hur som helst fortsätta sitt Twitter-bråk med Svenska Dagbladet så länge Björn Lomborg är kvar.
Tre minnesvärda citat från boken:
- The origins of the ongoing climate wars lie in disinformation campaigns waged decades ago, when the findings of science began to collide with the agendas of powerful vested interests.
- And make no mistake: climate doom porn does sell.
- The Eye of Sauron is focused upon these kids. The most powerful industry in the world, the fossil fuel industry, sees them as an existential threat and has them firmly in its sights.
Bokdjurets betyg: 3 (av 5)
