För några månader sedan kom pocketversionen av Ian Urbinas hyllade bok The Outlaw Ocean: Crime and Survival in the Last Untamed Frontier.
Boken bygger på ett gäng artiklar som journalisten Ian Urbina skrev för The New York Times för några år sedan. Artiklarna publicerades från 2015 och framåt och satte effektivt strålkastarljuset på hur både nationella och internationella vatten har förvandlats till rena rama vilda västernvärlden.
Vilka lagar som gäller här ute är nämligen inte alltid lätt att veta, konstaterade Urbina i sina texter, och de lagar som faktiskt finns kan man lätt bryta mot, eftersom det knappt finns någon som kan upprätthålla dem. Alltså är det i dag mer eller mindre fritt fram för exempelvis tjuvfiskare att åka runt och fiska ut alla vatten som de hamnar i – ingen kommer ju att hindra dem.
Samtidigt får de här tjuvfiskarna i sin tur, i alla fall de människor som utför själva grovjobbet, ofta leva under förfärliga, närmast slavliknande förhållanden (Urbina pratar om sea slaves). Så det är inte alltid helt enkelt att peka ut de verkliga skurkarna i detta drama.
Inte blir det lättare när de miljöorganisationer som ger sig ut till havs anser sig tvungna att bryta mot lagar i sina försök att stoppa de här (ibland lagliga men uppenbart destruktiva) verksamheterna. Eller när politiker i ett land som Indonesien beslutar om att de båtar som fiskar illegalt ska eldas upp eller sprängas, vilket kanske inte heller känns helt rättssäkert (se citatet längst ned).
Artikelserien som Urbina skrev fick ett sådant genomslag att han bestämde sig för att ta tjänstledigt från tidningen, fortsätta med sin research runt om i världen och så småningom ge ut allt material i bokform – en bok som kollegorna på The New York Times senare recenserade bland annat på följande, nästan lite avundsjuka sätt:
Urbina pursues a depth of reportage that’s rare because of the guts and diligence it requires — not to mention the budget, which must have been enormous. The result is not just a fascinating read, but a truly important document. It is also a master class in journalism.
Outlaw Ocean tar sin start faktiskt med en svensk – Peter Hammarstedt från miljöorganisationen Sea Shepherd. I slutet av 2014 påbörjade han i egenskap av kapten på ett av organisationens fartyg vad som skulle bli en 110 dagar lång jakt på världens då mest ökända tjuvfiskefartyg: Thunder. Ian Urbina får åka med hos Sea Shepherd-gänget under några dagar vilket gör att man som läsare direkt kastas in i den minst sagt fascinerande och stundtals farliga verklighet som kan råda ute till havs.
(Denna dramatiska historia finns dock ännu bättre beskriven i boken Jakten på Thunder, Offside Press, av de båda norska journalisterna Eskil Engdal och Kjetil Sæter.)
I Outlaw Ocean följer därefter drygt tio kapitel som i princip tar läsaren med på en världsomsegling. Ena stunden är Urbina nere vid Antarktis, nästa gång befinner han sig utanför Somalia, sedan är det över till Filippinerna, England, Palau och så vidare. Det är ofta en osäker, smutsig och ogästvänlig värld som besöks, och redan i förordet får man en bra beskrivning av resan som väntar:
My goal was […] to bring to life the full cast of characters who roam the high seas. They included vigilante conservationists, wreck thieves, maritime mercenaries, defiant whalers, offshore repo men, sea-bound abortion providers, clandestine oil dumpers, elusive poacers, abandoned seafarers, and cast-adrift stowaways.
Ja Outlaw Ocean kan väl närmast ses som en internationell version av, eller snarare fortsättningen på, Isabella Lövins Tyst hav – jakten på den sista matfisken (Ordfront förlag), som hon skrev 2007 i samband med att hon jobbade som journalist och följde de här frågorna. Nu har Ian Urbina visserligen fokus på betydligt fler frågor än bara fiske, men båda böckerna (plus Jakten på Thunder) är närmast måsteläsning för alla som vill förstå vad som händer ute till havs i dag och varför det är så svårt att komma tillrätta med problemen där.
Mer om Ian Urbina, hans bok och om de här frågorna finns att läsa på theoutlawocean.com
Tre minnesvärda citat från boken:
- With highly mechanized ships that operate more like floating factories, the industry became brutally efficient at stripping the seas of virtually everything in them.
- It’s why there are so many outlaws on the ocean, because it is so easy to operate outside the law, and even easier when no laws exist.
- Rather than just arresting ships and sending them home, Pudjiastuti’s ministry began burning or blowing them up after removing their crews, broadcasting the events on television and online for the world to see.
Bokdjurets betyg: 4 (av 5)
