Kommer undergångsskrolla bli ett svenskt nyord?

Bokveckan som gått, med Anders Hellberg.

Foto: Anders Hellberg

En liten höjdpunkt för alla språk- och miljöintresserade människor infinner sig alltid i december, när årets nyordslista offentliggörs.

Varje år brukar det nämligen finnas med ett gäng nya ord som har kopplingar till just miljö, klimat och hållbarhet. Förra året (pdf) var till exempel följande ord med:

  • artdöden: den storskaliga utplåningen av djur- och växtarter under människans tidsålder
  • Gretaeffekten: den påverkan mot ett mer miljövänligt beteende som klimataktivisten Greta Thunberg har inspirerat till
  • klimatnödläge: tillstånd som kräver omedelbara åtgärder för att motverka klimatförändringar
  • klimatstrejk: protestaktion för att skapa uppmärksamhet för behovet av klimatfrämjande åtgärder
  • smygflyga: flyga utan att berätta om valet av färdmedel då flygets klimatavtryck kan vara skambelagt
  • tågskryta: stoltsera med att av miljöskäl resa med tåg i stället för flyg
  • växtbaserat kött: vegetabiliskt livsmedel som efterliknar kött till smak, utseende och konsistens

Men vad det blir för nya ord i år är svårt att sia om. Ekot i Sveriges radio rapporterar i dag att det är coronapandemin som har ställt till det:

Och ett nytt problem som Språkrådet och Språktidningen, som tar fram listan, ställts inför, är det exceptionella inflödet av nya ord som 2020 har gett upphov till.

Det här problemet har man sett också i Storbritannien.

Här brukar man bland annat utse The Oxford Word of the Year. Men i år var detta alltså svårt:

Given the phenomenal breadth of language change and development during 2020, Oxford Languages concluded that this is a year which cannot be neatly accommodated in one single word.


Förra året gick dock allt i klimatets tecken. Word of the Year år 2019 var climate emergency:

defined as ‘a situation in which urgent action is required to reduce or halt climate change and avoid potentially irreversible environmental damage resulting from it.’

Faktiskt var alla de andra orden som hamnade på det årets shortlist också miljö- och klimatrelaterade. Här fanns: Climate action, Climate crisis, Climate denial, Eco-anxiety, Ecocide, Extinction, Global heating, Net-zero samt Plant-based.

Även Flight shame fanns med, vilket är kul ur svensk kontext:

Flight shame is a translation of the Swedish flygskam, a phenomenon that took off across Europe early this year before going global, resulting in a 182% rise in usage.


Men i år var det som sagt svårare att utse ett vinnande ord, vilket framgår av rapporten Words of an unprecedented year, där det alltså också konstateras att det är just coronapandemin som har ställt till det.

Men faktiskt så har miljö- och klimatfrågorna ändå lyckats hänga med bra, visar rapporten, detta genom att åka snålskjuts på coronapandemin. Exempelvis genom orden:

  • anthropause: a global slowdown of travel and other human activities
  • doomscrolling: the action of compulsively scrolling through social media or news feeds which relate bad news

Vad dessa ord blir på svenska är oklart. Men antropocen har ju satt sig, så antropaus kanske funkar det med? Och undergångsskrolla låter väl bättre än domedagsskrolla?

Oklart dock om de kommer med på årets svenska nyordslista –som presenteras den första vardagen efter jul, vilket i år är den 28 december.