Det har ändå gått rätt fort. För bara en tio femton år sedan kändes det som att det fanns gott om tid att ställa om. Klimatdebatten handlade mest om att andra länder skulle drabbas negativt av den globala uppvärmningen, och då ganska långt in i framtiden. Vi här i Sverige skulle på många sätt till och med kunna få det bättre framöver, med större skördar och ett behagligare klimat.
Well … Den debatten åldrades inte särskilt väl kan man kanske säga. Visst, andra länder kommer att få det värre än oss, men vi i Sverige kommer definitivt att få vår beskärda del av dåligheter.
SVT:s klimatkorrespondent Erika Bjerström gör en på många sätt suverän genomgång av vad vi har att vänta oss här uppe i Norden i takt med att temperaturen på planeten stiger. Och det är ingen munter läsning. Bjerström har pluggat på ordentligt och dessutom rest runt i landet för att prata med olika forskare och experter. Hon konstaterar:
”Två repliker går som en självlysande, röd tråd genom alla intervjuer och forskarrapporter jag läst; det går mycket snabbare än vi trodde och vi vet inte hur det kommer att bli när olika konsekvenser av det varmare och blötare klimatet förstärker varandra.”
Välkommen till det nya Sverige alltså. Som har att erbjuda vadå?
Erika Bjerström delar in sina texter i kapitel som i sig själva förklarar rätt bra vad det handlar om:
- Fjällvärlden försvinner
- Fåglar, bin och fjärilar vilse i det nya klimatet
- Sårbar skog: fler bränder och färre blåbär
- Nya smittor, främmande växter och djur flyttar in
- Brunare sjöar, Östersjön stiger och brist på vatten
Så där fortsätter det. Vi kommer helt enkelt att behöva vänja oss vid allt från översvämningar och torka, till snöfria vintrar och somrar med fler outhärdliga värmeböljor. Vi kommer få se maneter ta över haven, monsterfästingar sprida sig norrut och miljoner och åter miljoner med mygg som kommer trivas alldeles utmärkt. Vi kommer definitivt också få se en ekonomi som tar stor skada av det här. Hur sedan vår demokrati står emot allt detta är i slutändan den stora frågan.
Och då är vi som sagt ett av de länder i världen som är lyckligt lottade. Ett scenario som nämns i boken är att vi kanske också måste börja tänka oss ett Sverige med uppåt 50 miljoner invånare, vilket skulle kunna bli verklighet i takt med att andra delar av världen blir obeboeliga varpå fler människor tar till flykten norrut där det fortfarande går att leva.
Ja, var vi befinner oss om ytterligare en tio femton år återstår förstås att se – att sia om framtiden är alltid svårt. Men boken Klimatkrisens Sverige kan åtminstone ge oss en bättre uppfattning om vad som skulle kunna vänta runt hörnet. Det är viktig läsning (om än lite forskningstung stundtals) rakt igenom och kan bara rekommenderas.
Några saker finns dock på minuslistan.
Det händer egentligen bara två gånger, men det är lika irriterande båda gångerna. Erika Bjerström ger då små tjyvnyp vilket känns ganska så onödigt, inte minst eftersom hon för det mesta har journalisthatten på här.
Ena gången som det händer är hon inne på skogsbränderna i Kalifornien. Torka råder, och bland annat finns enorma odlingar av mandlar här vilket bidrar till att vattenåtgången är stor. Bjerström ger efter det en lite syrlig kommentar om att mandlar minsann är ”den nya vegantrendens superfood” och förfasar sig över att det går åt fyra liter vatten för att producera en enda mandel. Dels blir det där lite guilt by association, med veganer som i princip ligger bakom de där amerikanska skogsbränderna. Men dels utelämnar det också vad de där mandelmjölksdrickande veganerna själva förmodligen skulle nämna, nämligen att Kalifornien är en av de största boskaps-staterna i USA och att en snabb googling visar att vattenfotavtrycket för nötkött kan ligga på uppåt 15 000 liter per kilo medan ett glas mjölk kan ligga på 250 liter. Och då har vi inte ens börjat prata om klimatpåverkan.
Det andra tjuvnypet som görs är riktat mot Greta Thunberg och är som en fortsättning på det jättekonstiga bråk som uppstod efter en av Erika Bjerströms analyser på SVT Nyheter i december förra året. Det här har egentligen inget med resten av boken att göra, men det är som att Bjerström ändå inte kan släppa all den kritik hon fick i sociala medier efter att ha utmålat Greta Thunbergs budskap som ”vänsterpopulistiskt”. Så nu måste Bjerström få sista ordet, det är i alla fall känslan man får som läsare. Och Bjerström vill inte alls medge att minsta fel gjordes från hennes egen sida, vare sig i analysen eller i den efterföljande debatten, som slutade med att Bjerström själv valde att lämna Twitter. I stället väljer hon nu att enbart credda sig själv:
”Det blev enorma protester i sociala medier men min analys blev startskottet till en debatt om klimatfrågans ideologiska hemvist.”
En ytterligare sak som hamnar på minusposten är att boken avslutas – vilket väl närmast är standard i den här genren – med ett positivt det är inte för sent-kapitel. Här görs det dock lite annorlunda, nämligen i form av en intervju med den eviga optimisten Svante Axelsson, numera samordnare för regeringsinitiativet Fossilfritt Sverige. Det här är visserligen ett smart grepp. Men precis som i de flesta andra böcker känns detta kapitel lite apart. För först översköljs man av 200 sidor ångest över hur illa allt går. Och så kommer Svante in på de sista tio sidorna, lite som en peppig livscoach, och säger att allt nog ändå kommer att ordna sig.
Som tur är räddar Svante Axelsson upp det när han kommer in på frågan om tröskeleffekter – det vill säga de negativa klimateffekter som i värsta fall kan börja förstärka varandra och gör att vi människor helt kommer att tappa kontrollen. ”Då är det kört” säger Svante Axelsson, och lyckas därmed hålla kvar läsaren i rätt sorts känsla ända till slutet av boken.
Tre minnesvärda citat från boken:
- Idag finns ett ofattbart stort glapp mellan vad forskarna vet och vad politikerna beslutar.
- Som en rysk docka öppnar sig hela tiden nya aspekter av klimatkrisen.
- Vi är bara i början av en lång rad svåra juridiska avvägningar av vem som bär skuld och ansvar när kostnaderna i klimatförändringarnas spår börjar bli alltmer uppenbara.
Bokdjurets betyg: 4 (av 5)
Författare: Erika Bjerström
Titel: Klimatkrisens Sverige – så förändras vårt land från norr till söder
Förlag: Norstedts
Utgivningsdatum: 2020-06-15