På sätt och vis började det med Greta Thunberg.
Natur & Kulturs hållbarhetsarbete startade förstås långt tidigare än så. Men hösten 2018, efter en rekordtorr sommar i Sverige och efter att den 15-åriga klimataktivisten fått för vana att skolstrejka utanför riksdagen varje fredag, beslöt sig några av förlagets medarbetare att gå förbi en dag.
– Det var inspirerande. Vi möttes av en massa olika grupper, bland annat var det psykologer för klimatet och lärare för klimatet, säger Eva Postrup.
– Efteråt pratade vi om det där, att vi som kom från förlagsbranschen också borde göra mer, säger Åsa Norrman.
En idé som kom upp var att starta ett klimatråd på Natur & Kultur, med engagerad personal som skulle kunna bidra till hållbarhetsarbetet på förlaget.
Vd:n Per Almgren blev eld och lågor när han fick höra om initiativet, så det bestämdes snabbt att klimatrådet skulle placeras direkt under ledningsgruppen, att mandatet skulle vara brett och att representanter från förlagets samtliga avdelningar skulle vara med – allt från IT till utgivning.
Detta var precis i början av 2019.
Redan året därpå kunde Natur & Kultur titulera sig som Sveriges första klimatneutrala bokförlag, vilket till stor del var tack vare just klimatrådets arbete.
Det här är del 2 i Bokdjurets artikelserie om böckernas både negativa och positiva miljö- och klimatpåverkan.
Natur & Kultur grundades 1922 och därmed är det 100-årsjubileum i år. Förlaget är i dag Sveriges tredje största, och dessutom det enda med både allmänutgivning och läromedelsutgivning. Här produceras alltså dels skönlitteratur, facklitteratur samt barn- och ungdomslitteratur (cirka 120 nya titlar om året), dels också förskole-, grundskole-, gymnasie- och högskolelitteratur samt annan fortbildningslitteratur (cirka 175 nya titlar om året).
Ungefär 120 personer är anställda på förlaget och omsättningen 2020 låg på 372 miljoner kronor.
På Natur & Kultur har man mätt sin klimatpåverkan sedan 2015 med hjälp av konsultbyrån Tricorona. En del av utsläppen har under de här åren kompenserats för genom samma bolag, men det har inte kommunicerats utåt i någon större utsträckning, och inte heller har det tagits något tydligt helhetsgrepp om hållbarhetsfrågorna tidigare.
Detta blev det dock ändring på när klimatrådet satte i gång sitt arbete.
– Vi hade ett tidigt möte med representanter från Tricorona för att vi bättre skulle förstå de här siffrorna, som hur mycket vi släpper ut och varifrån utsläppen kommer, säger Eva Postrup, som till vardags jobbar som projektledare på läromedelssidan på förlaget. Hon fortsätter:
– Sedan fick vi också i uppgift av ledningsgruppen att ta fram ett förslag på ny resepolicy respektive eventpolicy för förlaget. Dessa antogs, och innebär bland annat att vi inte ska flyga inrikes, att det också ska vara möjligt att få jobba på resan om man väljer att ta tåget utomlands, och att vegetarisk kost ska vara standard på våra events.
Åsa Norrman, som arbetar som förläggare inom psykologi, fyller i:
– Därutöver fanns ju de större och lite krångligare frågorna, som har med våra tryckerier att göra.
En stor del av Natur & Kulturs böcker trycks i dag i Baltikum och i Polen, där kolkraft länge varit en betydande del av elmixen. Men i takt med att förlagen – bland annat de svenska, och bland annat då Natur & Kultur – genom själva upphandlingsprocesserna har börjat ställa krav på sådant som förnybar el har flera tryckerier valt att ställa om för att inte förlora sina kunder. Och på så sätt har utsläppen per tillverkad bok kraftigt kunnat minska de senaste åren.
– Ställer vi klimatkrav kan vi absolut göra skillnad. Och det här tycker jag är ett bra exempel på vad vi kan göra branschgemensamt. För i klimatfrågan strävar vi ju i princip alla åt samma håll, och vi brottas också ofta med samma utmaningar, säger Åsa Norrman.
Ser man då till Natur & Kulturs klimatpåverkan så har beräkningarna blivit mer träffsäkra de senaste åren i takt med att förlaget har börjat mäta alla sina inköp mer noggrant. De färskaste siffrorna finns utförligt beskrivna i ett offentligt dokument (pdf) som Tricorona tagit fram och som går att ladda ner på förlagets hemsida. Här går det bland annat att läsa att utsläppen år 2020 minskade jämfört med året innan och landade på sammanlagt 2 276 ton räknat i koldioxidekvivalenter (vilket i runda slängar innebär 0,8 kilo per producerad bok).
Utsläppen fördelade sig på följande sätt:
- Produktion: 74 procent
- Logistik: 16 procent
- Övrigt, i form av sålda produkter, lokaler, event, arbetspendling, tjänsteresor och molntjänster: 10 procent
För att ta höjd för eventuella osäkerheter i beräkningarna valde Natur & Kultur att klimatkompensera för ytterligare några procent, så totalt kompenserades för nästan 2 600 ton. Detta skedde genom ett certifierat projekt i Panama där klimatnyttan genereras både genom återplantering och skyddande av skog.
Och det var alltså den här kombinationen – att börja mäta utsläppen noggrannare, och utifrån uppmätta resultat sätta upp konkreta mål om att minska utsläppen ytterligare, för att slutligen kompensera för det som ändå släpps ut – som innebar att Natur & Kultur häromåret kunde bli Sveriges första klimatneutrala förlag.
Att klimatkompensera för sina utsläpp kritiseras dock ofta, bland annat för att det anses vara ett sätt för företag att helt enkelt gröntvätta sin verksamhet för en relativt sett billig penning och där de sedan kan fortsätta med business as usual.
Eva Postrup och Åsa Norrman säger att de är väl medvetna om den diskussionen och att det tråkigt nog finns många aktörer som försöker utnyttja både ordet och själva systemet. Men de menar samtidigt att det därför handlar om att försöka se till helheten, det vill säga vad det är man vill uppnå långsiktigt och hur man jobbar i dag för att komma dit.
– Vårt huvudsakliga mål är att vi vill fortsätta ta ansvar och minska de utsläpp som vår bokproduktion ger upphov till. Men vi tänker också att vi gör större nytta om vi samtidigt behöver kompensera för de utsläpp vi ännu inte har lyckats bli av med, säger Eva Postrup.
Framöver handlar Natur & Kulturs hållbarhetsarbete om att fortsätta på den inslagna vägen, berättar Eva Postrup och Åsa Norrman.
På transportområdet tror de exempelvis att mycket positivt kommer hända under de kommande åren på grund av elektrifieringen som sker i samhället just nu.
När det gäller digitaliseringen händer även här mycket spännande, även om detta område växer så kraftigt globalt att dessa utsläpp behöver undersökas och tas med i beräkningen i högre utsträckning.
Sedan finns förstås också diskussionen om skogen och om skogsbruket, där det kanske handlar mer om miljö och biologisk mångfald än om utsläpp av växthusgaser, och där en papperstung bransch som förlagsbranschen givetvis har ett stort ansvar.
Men Natur & Kultur vill påverka på fler sätt ändå.
Dels handlar det då förstås om själva bokutgivningen, om vilka titlar som ska ges ut.
– Böcker spelar en helt avgörande roll då det gäller att sprida kunskap. Inte minst barn och unga kan bättre förstå sin omvärld och bättre förstå naturen genom att läsa. Och även vi vuxna kan genom böckerna ta till oss berättelser som vi blir känslomässigt påverkade och handlingskraftiga av, säger Åsa Norrman.
Några av förlagets storsäljare och mest omtalade böcker på området de senaste åren har varit:
- Sapiens – en kort historik över mänskligheten, av Yuval Noah Harari (2015)
- Binas historia och Blå, av Maja Lunde (2016, 2018)
- Ett liv på vår planet – en vision för framtiden, av David Attenborough (2020)
Och av böckerna Natur & Kultur hoppas på i år finns bland annat:
- Jorden – vår planets historia och framtid, av Johan Rockström och Owen Gaffney (släpptes i januari)
- Oceankänslan – om behovet av en ny berättelse, av Isabella Lövin (släpps i april)
Sett till Åsa Norrmans och Eva Postrups egna arbetsområden, är deras favoriter för tillfället:
- Klimatpsykologi – hur vi skapar hållbar förändring, av Kali Andersson, Frida Hylander och Kata Nylén (2019)
- Hållbar utveckling – att lära för livet och framtiden, en fortbildande bok för förskollärare av Lise-Lott Fjell och Erica Strand (2021)
Men bokutgivningen är inte allt.
Sedan 1947 drivs Natur & Kulturs verksamhet som en stiftelse, där kravet på lönsamhet får samsas med uttalade målsättningar att verka för en rad kulturella och allmännyttiga ändamål.
En del av överskottet ges därför varje år som ekonomiskt stöd till organisationer som delar Natur & Kulturs värdegrund och som arbetar med att antingen inspirera till bildning och utbildning, eller som verkar för en demokratisk samhällsutveckling.
Ytterligare en del går till priser och stipendier. Det populärvetenskapliga priset gick exempelvis förra året till Johan Rockström (”för sin starka röst i klimatfrågan”), och bland de populärvetenskapliga arbetsstipendierna märks de senaste åren en lång rad författare, forskare och journalister som tagit sig an miljö- och klimatfrågorna på olika sätt.
Ytterligare en sak som Natur & Kultur gör är att man försöker stötta sina kunder i klimatarbetet. Ett initiativ som kom från just klimatrådet, under hösten 2020, var Lärarens guide till klimatmedveten undervisning (pdf), en gratisskrift till skolor som togs fram tillsammans med klimatpsykologen Kata Nylén.
– Vi får mejl och samtal från lärare som undrar hur de ska ta sig an de här frågorna. För det är inte alltid lätt att prata med elever om klimatförändringarna och vad vi har att vänta oss i framtiden. Man vill ju väcka engagemang, men inte lägga över skulden och hela ansvaret på barnen. Då kändes det bra att kunna hjälpa till på det här sättet, säger Eva Postrup.
Missa inte övriga artiklar i denna serie:
Del 1: ”Böcker kan förändra världen” – Pelle Andersson på Ordfront förlag vill bli bäst i klassen.