I början av december skrev Pelle Andersson ett inlägg på Facebook om att Ordfront förlag precis låtit genomgå en större klimatanalys.
Detta för att vi ska hitta alla våra klimatbrister och kunna bli bäst i klassen.
Resultatet av analysen:
Hela förlagets verksamhet bidrar med årliga utsläpp av växthusgaser på uppskattningsvis 196 ton (omräknat till koldioxidekvivalenter).
– Det är ungefär vad 200 personer som flyger till Thailand släpper ut, säger Pelle Andersson och fortsätter:
– Så det visar att förlagsbranschen inte är en särskilt utsläppstung bransch. Samtidigt måste förstås alla göra sitt. Och även vi kan bli bättre.
Det här är del 1 i Bokdjurets artikelserie om böckernas både negativa och positiva miljö- och klimatpåverkan.
Ordfront förlag fyllde 50 år 2019. Förlaget brukar räknas till mellan det 15:e och 20:e största i Sverige. Ungefär 40-50 böcker per år ges ut, runt sex personer är fast anställda och omsättningen ligger på cirka 20-25 miljoner.
Pelle Andersson har jobbat som förläggare och vd på förlaget sedan 2008. Häromåret läste han att Lind & Co låtit genomföra en klimatanalys med hjälp av Do right, en konsultfirma i Göteborg.
– Jag tänkte direkt att det ska vi också göra.
Hela idén med klimatanalysen, berättar Pelle Andersson, är att den ska bli som en grund för Ordfront förlag att stå på. Något som de sedan kan titta tillbaka på och jämföra med under åren som kommer.
Tidigare har förlaget visserligen arbetat aktivt med att minska sin miljö- och klimatpåverkan, men inte alls så strukturerat som man planerar att göra nu, förklarar han.
– Ett exempel är för några år sedan då vi gick över till att göra pärmarna i vanlig rå kartong. Tidigare låg det ett färgat papper klistrat på pärmen under skyddsomslaget. På så sätt kunde vi ta bort ett i grunden onödigt material.
Så hur ligger då Ordfront förlag till i dag?
Siffrorna från analysen talar sitt klara språk:
- 82 procent av utsläppen kommer från papper och tryck
- 12 procent från transporter
- 4 procent från kontoret
- 1 procent från digitala böcker
– Det är väldigt tydligt var den stora förbättringspotentialen ligger, säger Pelle Andersson.
– Ett beslut vi tog direkt i samband med att vi fick analysen presenterad för oss, det var att vi framöver måste trycka mindre i Baltikum och mer här hemma i Sverige. För här är tryckerierna mer effektiva, elen mer hållbar och så minimerar vi transportbehovet.
Även pappret som används till böckerna måste analyseras mer noggrant, förklarar Pelle Andersson.
– Vi har inte tänkt så mycket på det tidigare om jag ska vara ärlig. Vanligtvis går det till som så att vi väljer tryckeri, tryckeriet väljer paper, vi tittar på pappret utifrån en massa aspekter så som nyans och genomsläpplighet. Men miljöaspekten har vi sällan funderat på. Nu har vi ju lärt oss att samma sorts papper kan ha väldigt olika utsläpp, beroende på vilket land som pappret kommer från.
Klimatanalysen bjuder på fler intressanta siffror. Exempelvis är det genomsnittliga klimatavtrycket per bok från Ordfront förlag 588 gram, alltså ett halvt kilo lite drygt.
– Men då är det stor variation mellan böckerna, säger Pelle Andersson.
”Värstingen”, som han kallar den, är fyrfärgsboken. Den kan landa på 1 till 1,3 kilo i utsläpp ungefär, beroende på vilket tryckeri som används.
En pocket i sin tur ligger på 0,1 kilo. Och sedan finns ju även ljudboken och e-boken som släpper ut ännu mindre.
Det förlaget dock köper mest av, det är de svartvita textböckerna, som trycks i Litauen. Här blir utsläppen runt 0,7 kilo per bok. Och det är framför allt den produktionen som man nu vill flytta hem.
Men är det bara att byta tryckeri rakt av?
Både ja och nej, svarar Pelle Andersson.
– Om det finns möjlighet, ja då har vi bestämt att vi ska flytta hem produktionen till Sverige. Men säg att vi sedan ska ha ett tilltryck av en bok som säljer väldigt bra, då har vi så klart inte råd att vänta i flera månader om det exempelvis skulle råka vara kö på det klimatsmarta tryckeriet. Så helt lätt är det inte alla gånger.
Ett annat dilemma, enligt Pelle Andersson, är att man i Litauen trycker på gamla rulloffsetmaskiner, vilket gör att den svartvita texten ser mycket bättre ut i jämförelse med det digitala tryck som sker här i Sverige.
– Kanske kommer kunderna att acceptera att våra böcker ser lite mer flammiga ut framöver, men det är ju långt ifrån säkert. Hittills har det inte varit en enda läsare som hört av sig till mig och efterfrågat att vi gör klimatsmartare böcker, vilket jag ändå tycker är lite lustigt. Så den här förändringen som sker nu i bokbranschen, den kommer helt och hållet från förlagen själva, från författarna och från Förläggareföreningen.
Men böckernas negativa miljö- och klimatpåverkan är förstås bara ena sidan av myntet.
Det finns en positiv påverkan också, som dock är betydligt svårare att mäta. För genom böckerna kan förlagen också påverka massor av människor runt om i samhället, allt från politiker och företagsledare till journalister och privatpersoner.
– Böcker kan absolut förändra världen, säger Pelle Andersson.
– De blir lästa, recenserade, debatterade och omtalade. Och så blir de en plattform för författarna att arbeta vidare från. En enda bok kan ge stora ringar på vattnet.
På frågan vilka av förlagets titlar som bidragit mest till samhällsdebatten på området under de senaste 20 åren nämner Pelle Andersson bland annat:
- Sex grader – vår framtid på en varmare jord, av Mark Lynas (2007)
- Tyst hav – jakten på den sista matfisken, av Isabella Lövin (2007)
- Kollaps – livet vid civilisationens slut, av David Jonstad (2012)
- Vår tid är nu – tio hoppfulla perspektiv på klimatkrisen, av Svante Axelsson (2014)
- Det här förändrar allt – kapitalismen kontra klimatet, av Naomi Klein (2015)
- Åtta steg mot avgrunden – vårt framtida liv på planeten, av Jonathan Jeppsson (2020)
– Men de senaste åren har vi också försökt bredda oss och göra mycket mer än den här klassiska fack- eller debattboken, säger Pelle Andersson.
– Trädgårdsböcker, kokböcker, böcker om cykling, böcker om spännande personer att inspireras av – ja böcker som helt enkelt hjälper människor i sin vardag, det är något vi har satsat medvetet på.
Pelle Andersson nämner de populära Mera vego-böckerna av Sara Ask och Lisa Bjärbo, samt Portionen under tian-böckerna av Hanna Olvenmark, som han menar har sålt oerhört bra.
Liknande böcker är dessutom på gång i vår, bland annat Klä barnen – växa, ärva, fixa, laga, av Jennie Dahlén och Johanna Leymann, samt Världens viktigaste trädgård – till naturens försvar, av Mariette Glodeck.
– Och så har jag precis köpt rättigheterna till Vanessa Nakates bok A Bigger Picture – My Fight to Bring a New African Voice to the Climate Crisis.
Pelle Andersson ser nöjd ut när han säger det sista. Går allt som det ska släpps den boken på svenska precis innan Bokmässan i Göteborg i september. Mässan har i år klimat som ett av sina tre teman, och att då ge ut en ung kvinnlig ugandisk klimataktivist, det ligger förstås helt i linje med Ordfront förlags grundsyn som handlar om att slåss för yttrandefrihet, demokrati och mänskliga rättigheter.