Förvirring.
Det är ett ord som ofta återkommer i Ulf Lundells hyllade bokserie Vardagar (Wahlström & Widstrand), där nu del fyra och fem har släppts samtidigt.
Om man ska tro Ulf Lundell (som 2019 fyllde 70 år, vilket i dagbokssammanhang innebär bok nummer fyra) så är det nämligen inte alldeles enkelt att vara gammal i dagens värld.
Det är förvirring kring ny teknik förstås. Som med datorn: ”nu fuckar hela tangentbordet”. Eller bank-id: ”funkade inte nu heller”. För att inte tala om det här med poddar: ”var i helvete finns dom?”.
Det är också förvirring kring varför ingen skrattar åt roliga historier längre, som den Lundell drar om en uggla: ”Vad är det med folk?”
Och så är det förvirring kring livet i stort. Sånt som har med kärlek och vänner och familj att göra: ”Försök att begripa sej på nya situationer
nya förutsättningar, nya tider, gamla tider, döden
uppgörelser med levt liv, förluster, anledningar att
fortsätta, nya vinningar”.
Ja Ulf Lundell skriver det till slut rakt ut: ”Ärligt talat: det är mycket som förvirrar numera”.
Och det blir inte bättre av att världen runt omkring honom samtidigt är på väg åt helvete. Som Bokdjuret skrivit om tidigare så återkommer Ulf Lundell rätt ofta till miljö- och klimatfrågorna i Vardagar 1, 2 och 3. Och det gör han även nu, när alltså valda delar av Lundells dagboksanteckningar samlats i en fjärde och en femte tegelstensvolym.
För det är mycket i dag som enligt Lundell är ”djävligt djävligt”. Det är plast i haven i stället för fisk. Det är regnskogar som skövlas. Det är utsläpp som hela tiden ökar och en värld som värms upp allt snabbare. Och så är det politiker som mest är sopiga. I Sverige liksom i resten av världen.
Men det är också just detta som gör Vardagar till oväntat intressant läsning för den miljöintresserade. För Ulf Lundell har gett sig fan på att i alla fall försöka dra sitt lilla strå till stacken. Visst, han kör fortfarande vad han kallar för en ”skam-SUV diesel”. Men han cyklar mer och mer. Han har minskat på köttet. Han passar på att plocka skräp i naturen när han är ute på sina promenader. Han matar fåglarna på tomten också, sätter upp insektshotell, anlägger en liten äng samt planterar en massa bi- och fjärilsvänliga växter.
Och kanske viktigast av allt: han gubb-fnyser inte åt dagens unga som oroar sig över klimatet, miljön och framtiden. Han lyssnar på dem snarare. Ställer själv frågan: ”Vad har vi lämnat för värld till dom?” Och så hejar han på. Ger stöd. Tar i försvar. Nåde den som exempelvis hånar Greta Thunberg: ”Jaha, ännu en förstelnad vuxen gubbdjävel som kommer att
få stå och vara dum och stum om bara några få år. OK boomer”.
Den enda missen Lundell gör är när han lyssnar på Sveriges radios P1 en dag och därefter sågar deras miljöreporter. Lite pinsamt eftersom hon ju är det bästa vi har i dag i journalistväg, den mest pålästa av dem alla dessutom. Så ja, just här måste Lundell nog fundera på en ursäkt.
Förhoppningsvis kan den i så fall komma med redan i Vardagar 6. Som förhoppningsvis kommer om en inte alltför avlägsen framtid. För den här bokserien är faktiskt märkligt beroendeframkallande när man väl har börjat läsa och liksom fått sjunka ner i Ulf Lundells värld. Och konceptet med dagboksanteckningarna lär – om det fortsätter vara så här bra – hålla i flera år till.
Tre minnesvärda citat från Vardagar 4:
1.
How DARE you!
Right on, Greta!
2.
Det finns nog inget bättre än en upprörd ungdomsgeneration
3.
Det märkliga är att jag faktiskt började gilla mitt
cykelliv så pass mycket att jag inte känner nån
större glädje med bil nu
Tre minnesvärda citat från Vardagar 5:
1.
Man kan fråga sej: Om Heathrow har TVÅ banor varför
ska då Arlanda ha FYRA
2.
När vi har utrotat oss själva kommer denna vår
underbart vackra planet dra en djup, blå suck
Först då kommer det att bli frid på Jorden
3.
Satt upp två biholkar till, skaffat litet fint fat för
fjärilsvatten
Man håller på
Bokdjurets betyg på båda böckerna: 4 (av 5)
