I förra veckan presenterade regeringens särskilda utredare, Gustav Fridolin, ett delbetänkande (pdf) med förslag på åtgärder för att stärka skolbiblioteken i landet.
Målet är att alla elever ska ha en likvärdig tillgång till skolbibliotek. Men verkligheten är ofta en annan, detta då det saknas en gemensamt fastställd definition av vad en god skolbiblioteksverksamhet egentligen innebär.
I ett pressmeddelande från 2019, där utredningen tillkännagavs, skrev regeringen:
Dagens skolbibliotek kan bestå av allt från några böcker i ett litet rum, till ett välutrustat bibliotek med många böcker, olika medier och en utbildad bibliotekarie.
Det här kan man dock ändra på, visar utredningen, genom att se till så att huvudregeln framöver blir att ett skolbibliotek dels ska finnas på den egna skolenheten, dels att skolbiblioteken ska vara bemannade.
Under en pressträff i samband med överlämnandet av delbetänkandet sa utbildningsminister Anna Ekström (S) bland annat:
– Språket är nyckeln till all annan kunskap. Språket är nycken till vidare studier, till jobb, och till ett liv som en aktiv medmänniska. Att satsa på läsning är helt enkelt att satsa på framtiden.
Och detta är även Gustav Fridolin inne på. I utredningen går det att läsa att stärkta skolbibliotek är bra på en rad olika sätt för samhället. Inte minst då det gäller det långsiktiga miljöarbetet:
Utredningen menar att empirin är stark för att bemannade skolbibliotek bidrar till en önskvärd samhällsutveckling i stort. Genom skolbibliotek som främjar elevers läsning och stärker medie- och informationskunnigheten, fördjupas kunskapen, bildningen och förståelsen för den demokratiska processen. Detta är viktiga förutsättningar för att den nya generationens samhällsmedborgare ska kunna bidra med de innovationer och den snabba omställning som miljöproblemen kräver. Det är därmed rimligt att anta att utredningens samlade förslag för stärkta skolbibliotek får positiva konsekvenser för miljön.