Vilka är egentligen de avgörande faktorerna när konsumenter väljer begagnat före nyproducerat?
Det här är en av de frågor som Naturvårdsverket försöker besvara i en ny rapport (pdf), som tagits fram i samarbete med Göteborgs Universitet.
Rapporten är en litteraturöversikt av tidigare utförd forskning, och utgår alltså från både böcker och rapporter i ämnet. (Hela listan över litteratur, för den som vill läsa mer om det här ämnet, finns att ta del av i slutet av rapporten.)
Inte oväntat är det bästa för miljön och klimatet att vi använder de kläder som vi redan har hemma, och att vi gör det så länge som möjligt.
Men att handla second hand-plagg, det kan också vara smart på så sätt att det ersätter inköpet av nya plagg och samtidigt förlänger livsfasen hos de existerande plaggen som annars kanske skulle ha slängts.
Enligt Naturvårdsverkets rapport finns det flera vanliga motiv till varför konsumenterna väljer begagnade kläder, bland annat:
- Låga priser, bra valuta för pengarna.
- Bättre kvalité än nyproducerat lågprismode.
- Skadliga kemikalier är urtvättade i högre utsträckning.
- Återspeglar personlig, etisk ståndpunkt, anti-konsumistisk attityd, undvika massmode.
- Unika plagg, speciella, nostalgi, individualitet.
- Spännande, skattjakt, roligt, utmanande.
Att andra däremot inte vill handla second hand, det beror ofta på följande:
- Känslan av att det är ohygieniskt att bära sådant som burits av någon annan.
- Opraktiskt att handla, inklusive brist på närliggande försäljningsställen.
- Stigma eller pinsamt att handla i second hand-butiker, eller klä sig i begagnade kläder.
- Dåligt utbud av kläder, icke tilltalande urval, gamla, daterade, omoderna, dåligt skick, håller inte så länge, dålig lukt, begränsade storlekar, avsaknad av storleksinformation, återspeglar inte den egna stilen, prismässig liknande nya kläder i lågprisbutiker.
Ett sätt att få fler att handla second hand framöver handlar enligt rapporten om att försöka ändra på vanor och rutiner:
När en vana väl slagit rot, fortsätter vi att göra på samma vis, utan att fundera så mycket på varför. Ett viktigt steg i att nå en mer hållbar konsumtion bör därför inkludera att ändra på vanor. Flera forskare har påpekat att detta inte kan uppnås genom endast information. För att uppnå förändring efterfrågas istället en kombination av olika styrmedel. Förändrade vanor och rutiner måste förankras i vardagslivets krav på tillgänglighet, enkelhet och praktikalitet. Det måste också upplevas som ekonomiskt försvarbart.