Förra året, hösten 2019, hörde Naturskyddsföreningen och bokförlaget Bonnier Fakta av sig till Erik Hansson. De hade pratat ihop sig, och hade nu en idé om vad den kommande delen i Naturskyddsföreningens serie Årets bok skulle handla om.
Den här gången var de på jakt efter en författare som kunde ta sig an uppgiften att förmå fler människor i Sverige att bege sig ut i naturen, helst under årets alla månader. Och fanns det egentligen någon som skulle passa bättre för ett sådant jobb än Erik Hansson: grundare av den populära sajten Natursidan, en av initiativtagarna till Biologiska mångfaldens dag (22 maj) och dessutom en av författarna till boken Upplevelser i Stockholms Natur – platser, kartor, guider (Polaris).
– Det var förstås en enorm ära att bli tillfrågad. Och det kändes direkt som ett projekt jag ville kasta mig över, inte minst eftersom jag har skrivit om de här frågorna i många år och dessutom själv är något av en naturmupp, säger Erik Hansson.
Vi träffas på ett fik i Gamla stan i Stockholm, bara ett hundratal meter från Mynttorget där samtidigt Greta Thunberg och resten av Fridays for future-gänget genomför sin skolstrejk för klimatet. Erik Hansson har för vana att gå förbi där på fredagar för att prata med demonstranterna och annat miljöfolk som brukar dyka upp. Men den här veckan hinner han inte stanna särskilt länge. Boken har precis kommit ut i butikerna, och intresset är stort. Erik Hansson har exempelvis redan hunnit medverka i en intervju i Sveriges Radio samt i ett längre inslag i TV4:s Nyhetsmorgon.
Hur känner han då att han har lyckats med uppdraget – kommer boken Ut i naturen att få fler människor att vilja bege sig ut i naturen?
– Jag hoppas det. Jag har fyllt boken med ungefär 100 tips på aktiviteter och upplevelser som man inte behöver ha några egentliga förkunskaper om. Det här är lite som en grundkurs, som jag tror att både vuxna och barn kan ha glädje av.
Många av oss, påpekar Erik Hansson samtidigt, har redan för vana att besöka naturen, men då är målet ofta något annat än själva naturbesöket. Exempelvis sker det när vi badar, promenerar, cyklar och joggar eller när vi åker pulka, skridskor och skidor. Det är förstås positivt, tycker han. Men det han vill visa med sin nya bok är att aktiviteten ”att vara ute och upptäcka naturen” i sig självt kan vara ett fullt legitimt intresse.
– Naturen har något för alla. Det gäller bara att försöka hitta det man själv går igång på, säger Erik Hansson, som förklarar att han för egen del är intresserad av det mesta i naturen, inte minst att leta efter olika växt- och djurarter.
Han lägger snabbt till:
– Jag förstår så klart att inte alla delar det intresset. Men kanske älskar du havet? Kanske gillar du tidiga höstmornar? Kanske söker du våghalsiga äventyr ihop med andra eller tvärt om lugn och ro och avskildhet. Oavsett vad, så har naturen något att ge till alla.
I boken delar Erik Hansson in de olika tipsen efter årstider. Under hösten kan man till exempel ägna sig åt svamp- och bärplockning, eller strandpromenader där man letar efter uppspolade fynd. Under vintern kan man pröva på djurspårning, stjärnskådning eller varför inte lyssna till ugglor (där vissa enligt boken kan låta något i stil med: ”hooo-hu-huhuhu-hooo”). Under våren kan man spana efter de första vårtecknen i form av blommor, fåglar och insekter. Och under sommaren kan man exempelvis besöka en snorkelled, paddla längs en å, vandra i fjäll, njuta av naturens enorma skafferi, ge sig ut i skymningen och spana efter fladdermöss, eller åka iväg på björnsafari. Möjligheterna är som sagt många.
Hur ofta är du själv ute i naturen?
– I stort sett dagligen. Ibland blir det att jag ger mig av på längre turer. Men det är den natur jag har i närheten av där jag bor som har störst betydelse, eftersom den är så lätt att besöka.
Har du någon favoritplats?
– Haha, det där är en omöjlig fråga för en som mig. Men om jag verkligen måste välja så blir det nog en plats med riktigt gammal skog. Som Tyresta nationalpark, som inte ligger så långt härifrån.
Hur viktigt är det att packa med sig en bra matsäck när man ska ut i naturen?
– Det kan verkligen förhöja naturupplevelsen, för det smakar alltid extra gott när man äter eller fikar utomhus. Men en medhavd matsäck gör också att man måste stanna upp en stund, vilket är bra. För det brukar leda till att naturen så att säga kommer närmare, och att man då lättare kan titta, känna, lukta och lyssna på den.
En av de få positiva aspekterna med den pågående coronapandemin är enligt Erik Hansson att fler än vanligt i Sverige har skippat flygsemestern utomlands och i stället gett sig ut för att besöka olika naturområden som finns här hemma. Besöksstatistik från bland annat nationalparker och fjällvärlden visar på ett kraftigt höjt intresse.
– Det vore kul om vi kunde hålla fast i det här intresset, säger Erik Hansson.
Men det ökade trycket medför samtidigt ett ökat behov av kunskapsspridning kring vett och etikett i naturen, något som boken tar upp och ger flera exempel på. Att alltid ha med sig en plastpåse för att plocka upp det skräp man hittar är ett sådant enkelt knep att tänka på. Eller att hålla koll på vilka föreskrifter och rekommendationer som gäller för eldning om man exempelvis vill grilla korv eller koka kaffe.
– Det är viktigt att tänka på att vi är besökare i naturen, och att vi därför ska störa så lite som möjligt.
På det stora hela är det ändå alltid positivt att fler besöker naturen, tror Erik Hansson. Det leder nämligen till en större förståelse för allt det liv vi har omkring oss och det i sin tur kan på sikt leda till ett större engagemang i miljöfrågor.
Det är exempelvis därför, menar han, som det är extra viktigt att barn får komma ut och upptäcka naturen. För om barn ges möjlighet att fascineras och uppslukas av allt som finns där ute så är chansen stor att det intresset finns kvar även i vuxen ålder.
– Naturen är helt fantastiska lekplatser för barn. Här kan man ju hoppa runt bland stenar, leka med pinnar och titta närmare på insekter, fåglar och blad. Något så enkelt som att tälta en natt med familjen kan bli ett minne för livet, och till och med de där skärmarna kan då glömmas bort för en stund.
Att fler lär sig att uppskatta naturen är viktigt också av ett annat skäl, menar Erik Hansson. För när intresset ökar, då blir det lättare att också ta in hur de olika hoten mot naturen ser ut.
– Det där blir nästan lite schizofrent. För Sverige har på ett sätt ganska mycket natur. Vi har över 5 000 naturreservat. Vi har 30 nationalparker. Vi har hav och fjäll och tusentals sjöar och andra fantastiska naturområden, där många ofta ligger runt knuten från där vi bor. Så jämfört med många andra länder ser det rätt hyfsat ut.
Men?
– Men bara för att vi är en av de bättre eleverna i klassen, så innebär inte det att vi gör tillräckligt. Långt ifrån. Vi hugger fortfarande ned stora arealer med skyddsvärd skog, trots att mängder av arter hotas till följd av detta. Vi tillåter fortfarande utfiskningen av våra hav, trots att vi vet att exempelvis Östersjön är ett av världens mest förstörda ekosystem. Vi exploaterar helt enkelt naturen så länge det finns pengar att tjäna på det.
Men det här är inget du går in på i boken?
– Nej, och det var ett medvetet val. Att skriva om hur vi håller på att förstöra naturen, det är kanske inte det bästa sättet att locka ut människor på.
Men finns det inte några positiva trender också här som du ser?
– Jo, det finns det så klart. Att medvetenheten verkar öka på nästan alla nivåer, det tycker jag är fantastiskt. Vi har exempelvis politiker som har börjat skjuta till mer pengar nu, dels för skydd av viktiga naturområden, dels för restaurering av områden som har potential att bli viktiga igen. Och sedan har vi ju den här boomen bland privatpersoner, där fler och fler sätter upp fågelholkar och insektshotell hemma och där man satsar på mer vilda och varierade trädgårdar, inte minst med en massa växter och träd som uppskattas av pollinatörer så som bin och fjärilar. Det sista är visserligen ganska små insatser, men det fräcka är ju att när det börjar ske i ett helt grannskap, i en hel stad och så småningom runt om i hela Sverige, då innebär det ett jätteuppsving för den biologiska mångfalden.